Idag har jag varit på ett väldigt efterlängtat läkar besök! Jag har efter MYCKET tänkande och funderande kommit fram till att göra en drastig förändring i mitt liv så i samarbete med min läkare på reumatolgen så skickades det tidigare i år in en remiss angående en Gastric bypass operation (magoperation) för att jag ska kunna gå ner i vikt vilket jag inte klarar på egen hand, har försökt med dieter, gym, motion mm men har hamnat i en ond cirkel mycket pga min värk och självklart fel ätande, men hur eller hur så idag va jag på enskilt samtal och blev godkänd, HURRA tänkte jag tills dom såg att jag går på kortison sedan 2 veckor tillbaka. Det visar sig vara så att man har mycket svårt att läka om man går på kortison och det kan bli komplikationer som tom kan leda till döden så det blir tidigast operation om 6 månader istället för i januari som va tänkt!!! Visst verkligen inte läkaren på reumatologen detta?? Det va ju dessutom han som peppat på att jag skulle få en operation då han också tror att den kan hjälpa mig mycket. Så nu för att jag har ätit kortison i 2 ynka veckor måste jag vänta i 6 månader, och detta känns unket då jag varit väldigt mentalt inställd på att detta skulle ske i början av året. Visst 6 mån är inte så länge och jag har inget val då jag inte vill utsätta mig för sådana risker som dom pratade om, MEN när man har gått inför nåt så mycket och det kommer bli en gigantisk omställning efter op, själva operationen är bara en pytte grej i det stora hela, så är det så himla tråkigt att en sån här "skit" sak som så lätt hade kunnats förhindras ska få sabba det hela just nu, jag känner mig jätte arg och besviken.
Men samtidigt är jag jätte glad att jag blev godkänd för tror verkligen att detta kan vara min chans att gå ner i vikt och ev slippa en hel del värk, och att det kanske blir så att när all övervikt är borta så kanske mina mediciner börjar fungar som dom ska.
Det är nog många som tror att man tar den "lätta" vägen ur sin övervikt genom att "bara" göra denna operationen, men shit va fel dom har!! Operationen är ju egentligen bara en liten del i det hela, som gör att jag inte kan äta samma mängd mat som innan och jag kan inte äta för fett mat eller sånt med socker i utan att må dåligt, men det är dock upp till mig att göra den stora förändringen att tänka om, förändra mitt liv helt och nästan börja om på nytt. Det är inte en risk fri operation så sätter min kropp i pant för det är inget jag kan ändra om jag skulle ångra mig, utan detta är livet ut och jag har kommit till det skedet att jag ser det som min väg till ett hälsosamare liv där kan kan leka och umgås med mina barn på ett obehindrat sätt, kanske tom bli aktiv med hundarna igen vilket jag saknar jätte mycket, få ork och lust vilket det är ont om just nu.
MEN det viktiga va att jag blev godkänd och bara det är stort! Och i all besvikelsen ang kortisonet så får jag ju vara glad att dom tar sånt här verkligen på allvar för som sagt just detta kan leda till döden om det blir fel, så nu när jag kräkt av mig lite så får jag tänka positivt och bara vara glad över godkänandet och dessutom så lyfter ju planet till Kanarieöarna på torsdag :)
